111027

 ”NorWay”  

Snabbjärnvägen genom Norge, Sverige och Danmark mot framtiden!

Detta är ett förslag om hur Skandinavien med kapital från Norge, Sverige, Danmark och EU på 10 år för 600 miljarder kronor kan bygga en c:a 2050 km lång snabbjärnväg som förbinder Oslo, Stockholm, Göteborg, Malmö och København för att där ansluta till planerade København–Ringsted-banan, som ska vara klar 2018, och sedan vidare ner i Europa. När förbindelsen Helsingborg–Helsingør, kanske föreslagna H–H-tunneln, är klar går snabbtågen den vägen till København. HH-tunneln måste då vara 4-spårig för att klara både snabbtåg till kontinenten och lokaltåg runt Öresund.

Glädje av denna snabbjärnväg får naturligtvis också Finland och Baltikum vars resenärer kommer med färjor till Stockholm.

Låt oss kalla snabbjärnvägen ”NorWay”. Åker vi snabbtåg så tar vi Norwayen.

Poängen med förslaget är att snabbjärnvägen i första hand byggs längs motorvägar och motortrafikleder, som har tillgänglig mark vid sidorna och som knyter ihop stora städer. Går det att gena så gör man naturligtvis det. Inga andra tåg trafikerar höghastighets­banorna.

Det är bråttom med beslutet!

I Göteborg ska 20 miljarder (!) kronor plöjas ner i gyttjan under staden där en tågtunnel ska byggas. Detta måste stoppas. I Göteborgs-Posten 20 augusti 2008 beskrev jag hur man sparar minst 18 miljarder genom att i stället bygga upp Olskrokens station igen!

Snabbjärnvägen måste naturligtvis passa ihop med höghastighetsjärnvägar i resten av Europa, där utbyggnad sker i de flesta länder. Det tåg som ligger närmast till hands att inhandla är TGV från franska Alstom; så har Spanien gjort med sitt ambitiösa AVE-projekt. Magnettåg ska naturligtvis utredas, men det dröjer länge innan det finns ett internationellt nät att ansluta till.

Längd: bilväg 2050 km, byggs i huvudsak längs befintliga motorvägar.

Kostnad: c:a 600 miljarder

Planeringstid: Tre år: 2012–15

Byggtid: 10 år: 2015–25

Hastighet: Över 300 km/tim. Stockholm och Malmö/København ligger alltså bara ett par timmar bort från Oslo. Teoretiskt skulle hela sträckan Oslo–Stockholm–Malmö– Göteborg–Oslo bara ta sju timmar!

Sträckornas dragning:

Oslo–Karlstad–Stockholm (E18). Norr om Mälaren.

Oslo–Uddevalla–Göteborg (E6). Väster om Vänern.

Göteborg–Helsingborg/København–Malmö/København (E6).

Stockholm–Örebro–Göteborg (E20). Söder om Mälaren.

Stockholm–Jönköping–Helsingborg/København–Malmö/København (E4). Öster om Vättern.

Ungefärlig längd på sträckorna:

Oslo–Stockholm                                                                                                    525

Oslo–Göteborg–Helsingborg/København–Malmö/København           475

Stockholm–Göteborg                                                                                           490

Stockholm–Helsingborg/København–Malmö/København                    560   

                                                                                                                              = 2050    km

Snabbjärnvägen byggs samtidigt från 16 startpunkter. Dessa lag bygger ungefär 15 mil vardera, i fyrskift alla dagar året runt, under tak med flyttbara tält. Varje lag arbetar alltså i sex timmar. Detta är enda sättet att både arbeta snabbt och hålla nere kostnaderna.

Oslo: två utfarter, fyra spår: mot Stockholm och Göteborg–Malmö.

Stockholm: tre utfarter: mot Oslo, Göteborg och Malmö

Göteborg: tre utfarter: mot Oslo, Stockholm och Malmö.

Helsingborg: tre utfarter: mot Malmö, Stockholm och Göteborg.

 Två startpunkter mitt på sträckan Oslo–Stockholm, åt två håll.

Två startpunkter mitt på sträckan Stockholm–Göteborg, åt två håll

Två startpunkter mitt på sträckan Stockholm–Helsingborg åt två håll.

 Ett 20-tal nya stationer à c:a två miljarder kronor byggs, beräknat på en station per 100 km. Stationerna kan gärna innehålla motell eller Bed & Breakfast.

Snabbjärnvägen ska i möjligaste mån vara självförsörjande med elenergi, t.ex. genom solcells- och vindkraftsanläggningar och energiomvandlare i banvallen.

Kollektivtrafiken mellan stadskärnorna och stationerna kan bedrivas med t.ex. trådbuss eller spårväg.

Slut

111027

Olskrokens nya station

 eller

 Tunnelseende  à la Göteborg

Sedan Götatunneln mellan Lilla Bommen och Järntorget blivit färdig – för 3,4 miljarder kronor – pågår diskussionerna om nästa stora dyra onödiga tunnelbygge. Alltså Västlänken, järnvägstunneln  söder ut från säckstationen Centralen.

               En stationsbyggnad skulle då byggas vid Korsvägen. Varför? Tågen går ju redan i tunneln alldeles öster om Korsvägen med Lisebergs station som var klar 1993! Dessutom planeras en station vid Hagaparken och en vid Centralstationen. Priset beräknades 2007 i det årets prisnivå till 14,4 miljarder kronor, och byggtiden tänktes bli 9 år. Men Västlänken finns inte med i Banverkets planering fram till 2015, och skulle alltså inte kunna vara klar före 2024.

                  Vad göra istället, snabbare och billigare? För Västlänken behövs ju inte alls –  Göteborg har redan en genomgående station mitt i stan! Eller hade, för den är riven, naturligtvis, av oförutseende tunnelälskande politiker. Det gäller Olskrokens station som låg mycket centralt, bara ett par kilometer från Centralen, och som förr användes av många resenärer. Men det är bara att bygga en ny! Förtjänsten med denna station är uppenbar, och den får Hallandsåstunnelns 10-minutersvinst att blekna!

                      Hur mycket kostar då en station? Ja, den som byggs i Malmö nu beräknas kosta 1,1 miljard. När bör Olskroken station bli klar? År 2012, av följande skäl: Den nya Godstågsviadukten – som ligger vid Olskroken och borde heta något annat – blir  färdig i juli 2009, Malmö Central ska vara byggd 2011 och Hallandsåstunneln blir fullbordad 2012 – det kunde ju vara lämpligt om Olskrokens nya station vore klar då också!

                      Hur Olskrokens station ska se ut får naturligtvis göteborgarna bestämma; den gamla kan gärna byggas upp igen, för den nya hamnar på ungefär samma ställe. Men här är ett förslag:

                      Stationsbyggnaden  placeras  på ömse sidor av Riddaregatan/Alingsåsleden – och över den! Med tågskyttel och rullande trottoarer till och från Centralen! Stationen går då från  parkeringshuset mellan Hökegatan och Borgaregatan i Olskroken och över leden till tågverkstaden vid Partihallarna, som f.ö. fick en efterföljare i Sävenäs 2006. I området finns gott om plats till nya spår, och också för bussar och bilar. Det är bara några minuters promenad till Redbergplatsen via Hökegatan och till Olskrokstorget via Borgaregatan. Och på Partihallssidan av Riddaregatan/Alingsåsleden är det bara några hundra meter till Gullbergsmotet vid Tingstadstunnelns nedfart!

                      Göteborg kan äntligen få en modern genomgående järnvägsstation som komplement till gamla fina atmosfärsrika Centralen. Klar 2012. Till en tiondel av priset för Västlänken!

Slut